Det här julkortet är ett fint exempel på de tidiga påkostade julkorten. Det är både perforerat och relieftryckt. Kortet är skickat i kuvert eller överräckt för hand år 1895.

De tidigaste julkorten behöver inte alls ha motiv som vi i dag förknippar med julkort. Det kan vara vackra landskap eller som här; småfåglar bland blommande fruktträd. Tryckta verser som på det här kortet från 1891 var också omtyckt.

Här är ett annat exempel på den typen av påkostade julkort som skickades i kuvert. Den vackra siluettklippta kanten hade inte klarat sig i posthanteringen. De små vinterfåglarna är från år 1891.

Man behöver inte tveka om när det här kortet skickades. Årtalskort användes oftast med texten Gott nytt år men just det här från 1902 har använts som julkort. Årtalskorten var mycket populära åren efter förra sekelskiftet. De flesta är importerade och visar förutom årtalet olika lyckosymboler som fyrklövrar, flugsvampar, hästskor och förgätmigejer.

Det allra vanligaste motivet på julkort är nog tomten, eller rättare sagt tomtar av olika slag. Vår nutida jultomte är en blandning av den givmilde biskop Sankt Nikolaus och gårdstomten. På tidiga julkort, som är importerade, är för det mesta det St Nikolaus vi ser men på det här lilla julkortet, från 1880, verkar det mer vara en en gårdstomte som sitter och äter sin gröt. Gårdstomten är ett av bondesamhällets övernaturliga väsen. Han såg till människorna och djuren på gården. Det gällde att hålla sig vän med honom annars kunde han ge sig av och då skulle olyckan falla över gården.

Julkortet från ungefär år 1900 är ett exempel på ett Sankt Nikolaus-motiv. Vår nutida jultomte är en blandning av Sankt Nikolaus och den lille gårdstomten. Sankt Nikolaus är en halvt mytologisk person, en biskop, känd för sin godhet. Han levde i Myra, nuvarande Turkiet. Efter hans död lär hans kvarlevor ha flyttats till Bari i Italien. Sankt Nikolaus kommer ibland tillsammans med en bunden get som symboliserar djävulen. Den 6 december, hans dödsdag, ställer barn många länder ut skor vid dörren som sedan Sankt Nikolaus fyller med godis och små presenter om man varit snäll. Har man däremot inte varit snäll kommer istället Krampus.

Här har vi en lite ovanlig tomte. En violett tomte skickad julen 1905. Kanske den ende tomten med lila kläder i hela vår samling. Ett relativt påkostat julkort med både förgyllning och relieftryck.

Julkortens tomtar håller sig oftast ute på landet men här har vi en tomte från 1908 som är på besök i huvudstaden med sin gris. Tomten som tittar på vaktparaden är målad av konstnären Torvald Rasmussen. Vykort med fotomontage började dyka upp alldeles i början av 1900-talet och var under några år mycket populära.

Ingen har som Jenny Nyström (1854-1946) format vår bild av hur en tomte ser ut. 1871 gavs Viktor Rydbergs dikt “Tomten” ut. 1875 gavs den ut igen. Denna gång med illustrationer av Jenny Nyström som då bara var 18 år. Nyströms tomte är inte den högreste värdige Sankt Nikolaus utan mer som en gårdstomte. Han är ganska kort, lite fundersam, vän med djuren, arbetsam och alltid snäll. Jenny Nyström anställdes i början av 1900-talet av Axel Eliassons förlag och bidrog till att göra svenskproducerade julkort populära. Det här julkortet med tomten som fått sin julegröt skickades 1922.

I början av julkortens historia hittar man inga kvinnliga tomtar men efterhand dyker de upp. Här har vi en tomtenissa, som sprider lycka och klappar, av Margit Broberg. Julkortet är skickat 1936.

På 1950-talet börjar färgfotot slå igenom på vykorten. Här är en grupp tomtar fotograferade när de går över en bäck julen 1953.

På 1950 och 60-talet börjar julkorten bli lite mer experimentella i formen. Det här kortet är från 1954.

Julkortet från 1954 är tecknat av Astrid Österling. Österling föddes i Malmö 1898 och efter sin utbildning skrev och illustrerade hon flera sagoböcker. Här har tomten sällskap av en getabock. Innan jultomten började dela ut klappar till barn i Sverige så var det Julbocken som hade det uppdraget. Lite märkligt är det eftersom Sankt Nikolaus som är en av förebilderna till Jultomten oftast kom tillsammans med en kedjad get som symboliserade den infångade Satan.  

Erik Forsman (1916-1976) som gjort det här julkortet var en flitigt julkortsmålare. Han har också gjort många förlagor till de pappersbonader som var oerhört populära under 1940 och 50-talet. Här ser vi Jultomten knacka på med sin säck full av klappar. Ett motiv som konstigt nog inte är så vanligt, i alla fall inte i våra samlingar. Kortet är skickat julen 1976.

Denna trötta tomte av Anders Olsson (1913-1999) är skickad julen 1977. Olsson har precis som Erik Forsgren, nr 14, gjort mängder av julkort och pappersbonader som tryckts i miljonupplagor. Han tecknade även under en tid pinuppor åt tidningen FiB Aktuellt.

I Lennart Heljes (1940-) julkort är det tomten som skogsväsen vi ser. Helje är från början reklamtecknare men har övergått till fritt målande. Många av hans akvareller har blivit julkort bland annat för UNICEF. Helje har även gjort förlagor till frimärken, utgåvan Vilda bär, 1977. Julkortet här, “I blötsnön”, är skickat 1981.

Grisen är ett vanligt julkortsmotiv under en lång period men sedan börjar den sakta men säkert försvinna. På moderna julkort ser vi den sällan. Ofta är grisen och tomten vänner men på tidiga julkort antyder man ibland grisens sorgliga öde. Som på det här julkortet skickat 1902.

På det här julkortet skickat 1910 är grisen nöjd och glad och vet inte vad som väntar efter rakningen. Kortet är målat av Torvald Rasmussen (1850-1919). Han står bakom många julkortsmotiv och var framförallt verksam i Göteborg. Där kan man bland annat hitta Rasmussens målningar på det så kallade “Tomtehuset” i centrala Göteborg.

Ett julkort importerat från Tyskland och skickat år 1905 som verkligen visar vad som är grisens öde.

Snögubbar dyker ibland upp som julkortsmotiv. Här är en lite ovanlig snögris som fått sällskap. Kortet är skickat 1904.

Einar Nerman (1888 – 1983) är nog allra mest känd för Solstickan på tändsticksaskarna. Han har även målat många mycket fina julkort. Detta julkort är inte postgånget men kanske är det från 1930-talet när Nerman gav ut sin bok Resan till Pepparkakslandet.

Även om som sagt grisens öde ibland avslöjas på julkort så är det oftast så här vi möter den. Som tomtens goda vän och husdjur. Kortet är skickat julen 1940.

Telegram, telefoner, flygplan, bilar och andra moderna kommunikationsmedel är populära motiv i början av 1900-talet. Oftast förkommer de på nyårskort men här har vi ett telegram på ett julkort av Max Hänel ( 1863-1921) skickat år 1905. Max Hänel tillhör de första svenska julkortskonstnärerna.

Under industrialiseringen började de traditionella folkdräkterna läggas undan till förmån för moderna kläder. Men i julkortens värld har folkdräkten en stark ställning. Aina Stenberg Masolle (1885-1975) har målat tusentals julkortsmotiv. Hon gjorde också förlagan till Sveriges första adventskalender 1934. Det här kortet är skickat julen 1954.

Även Adina Sand (1880-1976) målar ibland julkortsmotiv med inspiration från traditionellt allmogemåleri. Här är ett kort från julen 1933.

Julkortsmotiv är ofta nostalgiska, tillbakablickande. Kanske är det därför folkdräkter är så vanliga på julkort. Här är en liten pojke målad av Jajje eller Evalisa Agathon (1921-2008) som hon egentligen hette. Kortet är från julen 1940.

I det här julkortet skickat 1948 samsas två populära motiv – julblommor och barn i folkdräkt. Det är konstnären Gunila Stierngranat (1902-1960) som målat förlagan.

Julgranen börjar dyka upp i högreståndshem under andra delen av 1800-talet. Det är en sedvänja importerad från Tyskland. De tidiga julgranarna är oftast mindre granar som dekorerades och ställdes på bordet. På det här tyska julkortet från 1885 ser vi en slags tomte som har gått ut i skogen med sin bock för att hugga sig en gran.

På det här julkortet från 1908 är julgranar fortfarande små och tänkta att ställa på bordet.

På det här julkortet skickat julen 1910 är granen fortfarande placerad på bordet. Att ha ljus i granen var under 1800-talet en oerhörd lyx som inte många kunde unna sig. Lars Johan Hierta är på besök i London 1837. Där ser han för första gången stearinljus. Han tar med sig tekniken hem och 1839 grundar han och Johan Michaelson Liljeholmens. Men det tog en bit in på 1900-talet innan stearinljus blev så billiga att alla kunde köpa dom.

Stjärna, spira eller flaggor i toppen av julgranen? Alla har sina traditioner. I Sverige säljs drygt 3 miljoner granar om året. I den här granen från 1954 sitter en stjärna i topp.

Sotare är ett lite märkligt men inte alldeles ovanligt motiv på äldre julkort. Det beror på att de ofta är importerade från Tyskland och att sotaren där är en lyckosymbol. Här är en “knopargaj” från år 1904. Knopargaj betyder en kvinnlig sotare på sotarspråket.

Eftersom sotare bringar lycka syns hen oftast på nyårskort, som på det här från 1937.

Här är ett julkort från 1960 med sotarmotiv. Men kortet är ett nytryck och originalet är nog äldre.

Julottan är den gudstjänst som hålls tidigt på juldagens morgon. I julkortens värld är det mest ute på landet man går i julottan och kyrkobesökarna är klädda i folkdräkt. Som på detta julkort av Adéle Söderberg (1880-1916) skickat julen 1912.

Det är två psalmer som brukar börja julottan; Var hälsad sköna morgonstund eller När juldagsmorgon glimmar. När det här julkortet skickades 1940 var det Var hälsad som var den vanligaste inledningen.

Även på det här julkortet från 1953 är vi kvar ute på landsbygden.

Ett populärt julkortsmotiv både förr och nu är vackra vinterlandskap. Den här typen av titthål mot ett nästan magiskt landskap är vanliga i början av 1900-talet. Kortet är skickat 1912.

I julkortstider längtar vi efter landet, snö och röda stugor. I alla fall om man går efter hur många julkort med det motivet som finns. Här är ett från julen 1929.

Vinterlandskapen i julkortsvärlden är ganska jämt fördelade mellan dag och natt. Här är ett fint julkort med nattligt motiv, möjligen av Ester Lundberg, skickat 1940.

Vinterlandskapen fortsätter att var omtyckta julkortsmotiv. Här ett landskap från 1953.

Änglar har haft en stark ställning bland julkortsmotiven. De var mycket omtyckta i början av sekelskiftet men på 1960-talet började änglarna försvinna som julkortsmotiv. Här är ett påkostat siluetteklippt julkort skickat i kuvert eller möjligen överräckt för hand julen 1892.

En änglakör från julen 1890. På dagens julkort står det i stort sett alltid God Jul. I början hade God Jul konkurrens av Fridfull Jul, Fröjdefull Jul eller Glad Jul.

De tidiga julkortens änglar är oftast stora. Det är unga kvinnor med ståtliga vingar som på det här kortet skickat julen 1905. Just detta motiv finns på flera kort  i vår samling. Kanske var det ovanligt populärt?

Tidigt i julkortens historia är änglarna oftast unga kvinnor med stora vingar. Senare förvandlas de till barn med små vingar. Här är ett julkort skickat julen 1949. Det är konstnären Evalisa Agathon (1921-2008) som står bakom det.

Trots att många julkortsmotiv är de samma genom tiderna följer de ändå formen sin tids tycke och smak. Här är några ganska tidstypiska änglar från julen 1953.

Trots att julen är en så viktig kyrklig högtid är de religiösa motiven ändå i minoritet. Änglarna har en särställning men det finns betydligt fler tomtar än Jesusbarn även bland de äldre motiven. Här är ett julkort från julen 1900. Formspråket är mycket tidstypisk jugend. Maria och barnet står omgivna av dekorativa madonnaliljor.

Julkorten följer sin tids formspråk. Det här julkortet med den blonda mamman med barnet är från jul 1946.

Julkortet från julen 1940 är målat av Elsa Beskow (1874-1953). Motivet är hämtat från Beskows bok “Årets saga” som gavs ut 1927. Elsa Beskow är en av de mest älskade svenska barnboksförfattarna/illustratörerna genom tiderna och hon står bakom många julkortsmotiv.

1950-talet innebär en förändring i julkortsmotiven. Det blir populärt med modernt färgfoto och motiven består då gärna av julblommor,  julpyssel eller hantverk. Detta kort skickades julen 1952.

Ett vackert och lite ovanligt julkort från 1953 av signaturen J.U.

Ett luciamotiv av konstnären Ruth Milles (1873-1941) från 1910. Det finns en del luciamotiv i våra samling men inte väldigt många. Helgonet Lucia kom från Sicilien och har egentligen inte så mycket att göra med luciatraditionen i Sverige.

Luciatågets historia är komplex. Som så många av våra jultraditioner är det en blandning av många olika seder från olika tider. Käthe Norborg (1896-1978) har gjort detta julkort skickat år 1947.

Stjärngossar av konstnären Helge Artelius (1895-1989) skickat julen 1952. En bit av luciatågets bakgrund kommer från västra Sverige där man gick lussegång den 13 december i slutet av 1800-talet men tåget var inte så välregisserat  som det blev senare. Pojkar och flickor bytte gärna dräkt med varandra och det fanns lussegubbar och lussekärringar i tåget. I universitetsstäder på 1800-talet gick de då manliga studenterna i vita nattskjortor och väckte sina lärare. Stjärngossar hade sina egna tåg där de gick runt och tiggde efter jul fram till trettondagen.

Lucianatten var förr en natt fylld med övernaturliga krafter, en farlig natt. Den sammanföll med vintersolståndet. Det moderna luciafirandet blev mer spritt efter att Stockholms Dagblad ordnade en luciatävling och arrangerade ett luciatåg i Stockholm. Det här julkortet från 1976 är tecknat av konstnären Kaj Bergman (1913-2002).

Detta julkort är väldigt ovanligt på så sätt att man ser staden med sin fabriker i bakgrunden. I julkortsvärlden befinner vi oss nästan undantagslöst på landet. Är vi i staden så är det oftast julmarknad som besöks. Julkortet skickades 1912 och är målat av konstnären Elsa Beskow (1874-1953).