Posthistorisk tidslinje
1632
Gustaf II Adolf stupar i Lützen
Kurirer skickas ut för att meddela vad som hänt. Det tar cirka en månad innan meddelandet om kungens död når Stockholm. Det är alldeles för lång tid.
1630-talet
Sverige och Finland
Eftersom Finland var svenskt var postgången mellan Stockholm och huvudstaden Åbo mycket viktig. Postvägen gick från Stockholm till Grisslehamn vidare över Åland och sedan till finska fastlandet och fram till Åbo. Under mer än 200 år riskerade bönderna livet när de rodde, seglade och drog posten över havet. Finska postverket grundas 1638.
1636
Axel Oxenstierna, Sveriges rikskansler, grundar Postverket i drottning Kristinas namn
Hur det ska gå till beskriver han i Postbådhen, Postens grunddokument. Istället för att en kurir rider själv hela vägen så utses postbönder som i ett stafettsystem går med posten mellan städerna där postkontor inrättas.
1645
Nätet växer
Nu finns det 29 postkontor i landet. Postkunderna verkar fortfarande lite osäkra hur det går till för i 1645 års brevtaxa står det “Först wele wij at alla Bref som skole beställas med wåre Poster skole inlefereras icke hoos Postbönderne .. som wij förnimme härtil myckit skedt är , men uthi wårt Posthus här i Stockholm eller hoos någon Postförvaltare uthi en eller annan wiss stad”.
1645
Sveriges första tidning, Ordinarie Posttijdender, börjar ges ut
Postchefen samlade in in nyheter från postkontoren och sammanställde dem. Postmästarna fungerade till viss del som också spioner. Kanslikollegiet bestämde vad som fick tryckas fram till 1766. Tidningen byter senare namn till Post och inrikes tidning och fanns kvar in i våra dagar men på webben. Den var länge världens äldsta tidning som fortfarande gavs ut.
1695
Postverkets postjakten Hjorten börjar segla mellan Ystad och Strahlsund
Efter att Skåne blivit svenskt blev det lättare att kommunicera med resten av Europa. 1683 kom den den första regelbundna direktförbindelsen igång.
1646
Postbönderna får rida med posten
Tidigare var de tvungna att gå eftersom de skulle ta den “genaste vägen” och det kan inte alltid en häst.
1670-talet
Postverket anställer postiljoner
På vissa sträckor tyckte Postverket att postbönderna var för långsamma. Det var också vissa sträckor som hade problem med överfall. På de sträckorna satte Posten in postiljoner som övervakade och skyndade på. De red på böndernas hästar och var inte omtyckta.
1718
Karl XIIs reform
Karl XII (1682-1718) ville omorganisera Postverket från grunden. Gästgivare ska nu bli de som befordrar posten och högertrafik ska införas. När kungen dör går allt tillbaka till hur det var innan.
1722
Jacob Wallraves diligenstrafik
1722 skrev Wallrave till Postverket och bad om att starta ett diligensföretag för post och passagerare. Detta var den första diligensrörelsen i Sverige. Det gick tyvärr inte så bra och den stängde igen något år senare.
1720
Posten köper Lilla Nygatan 6 i kvarteret Penelope i Stockholm
Vårt hus på Lilla Nygatan 6 var det allra första huset som Postverket köpte. Innan dess var postkontoret inhyst där postchefen bodde. Det var länge det enda postkontoret i Stockholm. Hit kom alla i staden för att hämta sin post. På bilden ser du vårt hus sticka upp i bakgrunden.
1750
Brevsalonger
Under 1700-talet ökar brevskrivandet i de övre klasserna. 1700-talet kallas ibland känslornas århundrade. Känslor och vänskap var viktigt. Att skriva ett brev är en konst. Breven från denna tid är ofta överflödande av känslor och liknar kärleksbrev trots att de är skrivna till en vän. Breven skrivs ofta för att läsas högt tillsammans men vissa brev skrevs förstås bara för en persons ögon. Det skickas ungefär 500 000 försändelser 1750 och landet har 1,7 miljoner invånare. Femtio år tidigare skickades det ca 100 000.
1800
Nu skickas det 2 045 000 försändelser om året
Det finns fortfarande inte kuvert så brevet viks ihop och adressen skrivs på samma papper, sedan stängs brevet med lack. Det finns inte frimärken ännu men breven stämplas vid avsändandet. I Sverige bor nu ca 2 300 000 människor.
1827
Snällposten startar
Ordet snäll kommer från tyskans schnell, alltså snabb. Mot högre betalning kunde posten gå med gästgivarskjuts. Snällposten skulle färdas 1 mil på en timme jämfört med 1 mil på 1 timme och 45 minuter som den vanliga posten skulle ta.
1850
Diligenstrafiken kommer igång igen
På 1830-talet hade Postverket provat att driva en egen diligensrörelse, Paketposten. Den överlevde inte länge. Nu provade man igen. Den här gången fanns verksamheten kvar i ca 30 år, sedan tog järnvägen över.
1860-talet
Stadsbrevbärare
När frimärket kommer 1855 sätts samtidigt brevlådor upp i städerna. Då behövde man inte längre gå till postkontoret för att skicka brev. Snart behövde man inte heller gå dit för att hämta sina brev heller. En ny yrkesgrupp syntes på gatorna i staden; brevbärarna.
1862
Den första postkupén rullar
Den första järnvägslinjen i Sverige invigs 1856. Postverket inser att genom att frakta posten samtidigt som den sorteras kan man spara mycket tid. Att jobba på järnvägsposten var tungt och stressigt men samtidigt speciellt. Få personer hade möjligheter att se sig om i landet på samma sätt som en järnvägspostis kunde.
1872
Postverket börjar trycka brevkort
1870 skickades det 19 800 000 försändelser. 1872 kommer något som så småningom kommer att öka postmängden ännu mer-brevkortet. Brevkortet var en föregångare till vykortet. Man skrev meddelandet på ena sidan och på andra sidan var adressen.
1875
Nya Stockholm 1
Postverket har vuxit ur vårt hus på Lilla Nygatan 6. Flytten går till Rödbodtorget vid Tegelbacken. Lilla Nygatan 6 blir nu Stockholm 2. Vid Rödbodtorget finns för första gången en brevbärarexpedition.
1884
Postsparbanken grundas
Postsparbanken var tänkt att vara småspararnas bank. Den skulle vara lika lättillgänglig som krogen och handelsboden. Det första kontoret öppnade här i vårt hus på Lilla Nygatan 6. Den första bankboken skrevs ut i Anna Roos namn. Hon var postchefen Wilhelm Roos dotter.
1890-talet
Julrusch
Före 1890talet hade det egentligen inte varit några särskilda arbetstoppar vid jul och nyår. Men med nya traditioner som att skicka jul och nyårskort, trycka jultidningar och ge varandra fler julklappar så kom julruschen till. Extrapersonal kallas in för att ta hand om postmängderna. Nyårsafton 1894 i Stockholm pågick arbetet i 42 timmar i sträck.
1897
Vykortet slår igenom
Brevkortet har förändrats och fått en bild där man förut skulle skriva. Det har blivit ett vykort. En vy = en utsikt. På den stora Stockholmsutställningen 1897 säljs vykort med motiv av konstnären Anna Palm. De blir en stor succé och räknas som vykortets stora genombrott.
1824
Constitutionen, Postverkets första ångbåt, tas i bruk
Constitutionen var en hjulångare. På vintern kunde isen förstöra hennes hjul så då fick man fortsätta använda de små isbåtarna för posttransporter.
1850
Postkontoren indelas i tre klasser
En postmästare på ett kontor i lägsta klassen kunde inte leva på sin lön utan var tvungen att ha en bisyssla.
1855
Sveriges första frimärken
Vi var långt ifrån först med enhetsporto. 1840 kom världens första frimärke till i Storbritannien. Enhetsporto innebär att det kostar lika mycket vart du än ska skicka ditt brev inom landet. Innan frimärkena betalade man istället för hur långt brevet skulle färdas. Den som designade och tryckte våra första frimärken var greve Pehr Ambjörn Sparre. Postverket beställde fem olika sorters frimärken med fem olika färger och valörer.
1861
Poststationer
Det skickas mer och mer post i Sverige. Små postkontor, poststationer, öppnas. 1873 och framåt öppnar Postverket mer än tusen små poststationer runt om i landet som ska ta hand om de ökande brevvolymerna. På många platser ligger de vid de nya järnvägsstationerna.
1863
Kvinnor får söka statlig tjänst
Samtidigt som postvolymerna ökade så ökade antalet ogifta medelklasskvinnor i Sverige. Postverket behövde mer personal och genom att tillåta kvinnor på statliga tjänster så sparade man pengar för kvinnorna fick nöja sig med lägre lön och sämre villkor. Kvinnorna skulle vara myndiga (25 år) och ogifta. Gifte sig kvinnan var hon inte längre myndig.
1874
Världspostföreningen, UPU, grundas
I och med att mer och mer post skickas börjar de postala avtalen mellan länder bli allt mer komplicerade. 1874 grundas UPU, Världspostföreningen, för att samordna postgången i världen.
1879
Handel på distans.
Att beställa hem varor, distanshandla, är inget nytt. 1879 grundades Sveriges första postorderfirma, AB John Fröberg i Finspång. 1899 grundade en av deras anställda en egen firma, Åhlén och Holms. Tack vare Postens nät och postorderkatalogerna blev det plötsligt möjlig att handla sådant som som tidigare varit helt utom räckhåll för den som bodde i glesbebyggda delar av landet.
1880-talet
Fler turer
I Stockholm går brevbärarna sex turer om dagen. Det innebär att du kan skicka ett vykort med en inbjudan till någon och den kan hinna svara samma dag om ni skyndar er.
1888
Klockarposten försvinner
Parallellt med “den vanliga Posten” fanns andra postsystem som till exempel kronoposten, soldatposten och klockarposten. Klockarposten fanns långt före Postverket och var kyrkans post. 1888 tog Postverket över klockarposten. Några år före hade också kronoposten gått upp i Postverket. Det ledde till ökade postvolymer.
1893
Uniformsplikt
1893 kommer det första beklädnadsreglementet där det tydligt står vad en brevbärare ska ha på sig. Uniformen var plikt för de som syntes i samhället. För andra i Postverket var den frivillig.
1900
Ökande postvolymer
Nu bor det lite drygt 5 miljoner människor i Sverige. I industrialiseringens spår ökar postvolymerna. År 1900 tar Postverket hand om 260 262 264 försändelser.
1903
Bilen gör entré
1903 testar Postverket den första bilen. Färden mellan Linnégatan och Centralposthuset i Stockholm tar 6 minuter.
1912
Post på vingar
1912 lyfter det första flygplanet med post i Sverige. Det var en dansk flygare som flög 10 km mellan Eslöv och Åkarp. Med på planet fanns vykort som hade fått en särskild flygpoststämpel.
1920
Postflyg till kontinenten
Nu finns det reguljära inrikes flygpostlinjer och Postverket öppnar en flygpostlinje till kontinenten. 1920 tar Postverket hand om 626 153 169 försändelser.
1925
Postgirot startar sin verksamhet
Postgirot startade för att göra transaktioner enklare och minska användandet av kontanter.
Här kan du läsa en tillbakablick på Postgirots historia skriven 1975.
1938
Första kvinnan
Drottning Kristina blir den första kvinnan på ett svenskt frimärke.
1951
Postfria dagar
Postverket slutar dela ut post på söndagar för att spara pengar. Allmänheten klagar.
1956
Dåliga tider
Trots att resten av landet går på högvarv har Postverket svåra tider och får mycket kritik. En parlamentarisk postutredning görs som kommer leda till stora förändringar.
1960-tal
“Bli brevbärare på deltid”
Under 1960-talet har Postverket svårt att rekrytera personal. Man försöker locka hemmafruar att bli deltidsanställda brevbärare. “Bandhagensystemet” där två brevbärare delar ett distrikt testas 1963.
1965
Ny symbol igen
Den här gången är det professor Carl-Axel Acking som ritar den nya symbolen. Färgerna blir blått och gult enbart och hornet och kronan stiliseras ännu mer.
1968
Postnummer
En av anledningarna att postnummer införs just nu är att SJ ska lägga om sina linjer. En annan är att Postverket förbereder sig för maskinell sortering. I början är människor irriterade och tycker att de gör Postverkets jobb när de måste lära sig postnummer men allmänheten vänjer sig fort vid postnumren.
1978
Neddragningar
I början av 1970-talet infördes 40 timmars arbetsvecka. Det tvingade Postverket till att dra ner på servicen på helgerna. 1978 infördes dessutom en tilläggsavgift på 2 kronor om kunden ville ha sitt brev utdelat på lördagen. Det ledde till högljudd kritik som höll i sig under hela nästa år.
1980-talet
Steg mot bolagisering
Mellan 1984 och 1987 minskade betalningarna på postkontoren med nästan 50%. Olönsamma postkontor på landsbygden ersattes med lantbrevbäring. Det var nu företagskunderna började bli den viktigaste inkomstkällan. Förändringar i organisationen förberedde för bolagiseringen som skulle komma.
1985
Posten spränger gränserna
En symbol tas fram av Martin Gavler och Tommy Säflund. Den bygger på Ackings förra men den gula bakgrunds-rektangeln dras in och får en tunn svart linje så att hornet kommer utanför och “spränger gränserna”.
1990
Nordbanken
PK-banken köper Nordbanken och tar över namnet.
1993
Monopolet upphävs
Brevmonopolet upphävdes av riksdagen från 1 januari 1993, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet röstade emot.
1994
Osten
1994 fick reklambyrån Sydow, Nyberg och Belwert uppdraget att göra om företagets symbol. Det resulterade i den symbol som internt skämtsamt kallades osten. De tog tillbaka den runda formen från 1937. Kronan (som förminskades) och hornet förblev blåa mot gul botten.
1996
Stora förändringar
1996 införs ett nytt brevnät i Sverige. Nya sorteringsmaskiner med optisk inläsning installeras på terminalerna. Det är också året då Posten slutar sortera post på tåg. Posten och Nordbanken gör en ny gemensam satsning och återupplivar namnet Postbanken.
1997
Valörlösa frimärken.
1997 kom de första frimärkena utan siffror. Det stod bara Sverige brev. Ett sätt att inte behöva trycka nya frimärken när portot höjdes.
1903
Bobergs postpalats
Det här är de stora postpalatsens tid. Det nya Stockholm 1 ritat av Ferdinand Boberg och inrett av bland andra Anna Boberg kallades ibland skämtsamt för Vykortshuset då man menade att det hade byggts på portointäkterna från alla vykort som skickades.
1905
Cyklande lantbrevbärare
Ungefär samtidigt som man testar den första bilden börjar lantbrevbärarna använda cykel.
1912
Östbergaren
1912 skapar arkitekten Ragnar Östberg brevlådan som blev en klassiker. Den fanns kvar i gatubilden fram på 1960talet och var den första gula brevlådan. Innan dess var Postverkets brevlådor svarta.
1914
Första världskriget bryter ut
När kriget bryter ut blir neutrala Sverige transitland för all post mellan öst och väst. Miljoner och åter miljoner paket och postsäckar passerar postkontoren i först Karungi och sedan Haparanda.
1922
Ettan
Postverkets första postbuss eller motordilligens “Ettan” testkörs. Året efter börjar den köra post och passagerare i Västerbotten.
1937
Ny postsymbol
Konstnären Olle Hjortzberg ritar en ny symbol för Postverket. Kronan på den första symbolen från 1912 minskats och stiliserats.
1941
A-post över natt
Postnätet har byggts ut tack vare tåget, bilen och flyget. I den Allmänna poststadgan bestäms att all A-post ska komma fram nästa dag om inte orterna ligger på väldigt stort avstånd från varandra.
1952
Sista fartyget säljs
1952 lägger Postverkets rederi ner sin verksamhet. Den sista båten, Öland II, säljs.
1962
Datorn
1962 blir Postgirot bland de första i Sverige med att installera IBM1410. Den tidigare hålkortstekniken ska fasas ut. Året efter börjar man med optisk inläsning.
1962
Gråblått
När de nya uniformerna kommer 1962 är det första gången som vinteruniformen inte är mörkblå. Vinteruniformen har alltid hittills varit mörkblå och påmint om de andra statliga uniformerna som till exempel SJs, Polisens och Tullens. Sommaruniformen har däremot haft olika färger.
1966
Hörjels åttapunktsprogram
Som en följd av postutredningen lägger den nye generaldirektören Nils Hörjel fram ett program i 8 punkter hur Postverket ska utvecklas. Där ingår bland annat nyheten postnummer, beting för brevbärarna och en ny postbil-Tjorven.
1974
PKbanken
Postbanken (tidigare Postsparbanken) och Sveriges Kreditbank går samman och blir PK-banken. Det var ett politiskt beslut som inte gillades hos Postverket. Internt kallades det för “Det stora postrånet”.
1983
Tomteboda
1980-talet är de stora terminalernas tid. Den första och största sorteringsterminalen var Tomteboda i Stockholm. I slutet av 1980-talet fanns ett trettiotal terminaler runt om i landet.
1988
Blåa brevlådor
Lokalbrevlådor sattes på försök upp i Stockholm 1988. År 1994 ändrades texten till Regionalbrev. Lokalbrevlådorna sattes upp för att Posten hade som mål att alla brev skulle komma fram över en natt. Sorteringen gick fortare när breven redan var försorterad. 1990 kom de röda julbrevlådorna.
1990-talets början
Sämre tider
Fler postkontor blir olönsamma, läggs ned och leder till Post-i-butik lösningar. 1991 sägs för första gången personal upp på grund av arbetsbrist.
1994
Posten blir bolag
1994 ombildades Postverket till ett av staten helägt aktiebolag, Posten AB. Samtidigt med detta trädde en ny postlag i kraft som innebar att alla i landet skulle ha rätt till en grundläggande post- och kassaservice. Ansvaret för myndighetsutövning överförs till Telestyrelsen, som byter namn till Post- och telestyrelsen
1996
Torget
1996 startar Posten webbplatsen Torget.se. Torget.se var en digital marknadsplats ungefär som tex Amazon idag. Posten tänker att man ska tjäna pengar på att ta hand om paketen som e-handlats på Torget. På Torget skulle du också kunna chatta, ha din egen webbplats, diskutera i forum och mycket annat. Men man var för tidigt ute, svenskarna var inte redo och förstod inte riktigt vad de skulle ha Torget till. Det är ett av de dyraste it-projekten någonsin i landet.
1997
Julkortsrekord
60 miljoner julkort skickades av Sveriges befolkning som då var ca 8,8 miljoner. Tio år senare syns effekterna av digitaliseringen av samhället tydligt. 2007 skickades det 39 miljoner vykort. 2017 skickades 20,5 miljoner.
2000
Postkontor stängs
I och med minskat kundunderlag hade Posten inte råd att driva postkontoren på samma sätt som förut. Kunderna efterfrågade också andra öppettider och tjänster än tidigare. Förberedelser för att stänga alla postkontor görs.
2001
Nya tider-ny symbol
Till skillnad från Televerket som bolagiserades ungefär samtidigt som Postverket valde Posten att, för att påminna om sin historia, hålla fast vid sin symbol men modernisera den. Den här gången består förändringen i att kronan och hornet blev gult och bakgrunden blå. Brevlådorna fick också en helt ny mildare gul och ljusblå ton.
2002
Svensk Kassaservice
Svenska staten kräver att Posten skulle ha en viss finansiell verksamhet i varje kommun så att kunder ändå skulle kunna göra vissa kassaärenden. Därför bildas Svensk Kassaservice med minst ett kontor i varje kommun. Verksamheten gick med stor förlust. Det kostade 700 miljoner om året och Posten fick bara 400 miljoner i ersättning. Behovet minskade efterhand så 2007 upphörde Svensk Kassaservice.
2009
PostNord
Svenska och danska Posten går samman och bildar PostNord. Syftet med samgåendet var framförallt att möta den kraftiga tillväxten inom logistik där inte minst internationella företag såg Norden som en enda marknad.
2018
Tvådagarsbefordran
Den 1 januari 2018 ändrades postförordningen. Den huvudsakliga förändringen inom Postnord innebar att frimärkta brev kan ta två dagar att leverera istället för dagen efter de postats.
2020
300 år!
Mitt under covid-19 pandemin firar vi på museet att det var 300 år sedan Postverket/Posten/PostNord köpte vårt hus på Lilla Nygatan 6 i kvarteret Penelope i Gamla Stan, Stockholm.
2021
Portokoder
24 mars 2021 inför PostNord portokoder. Det är en enkel kod som består av siffror och bokstäver vilken skrivs på brevet ovanför adressen, där man vanligen placerar ett frimärke.
2000
Självhäftande frimärken
Sveriges första självhäftande frimärken, utgåvan “Tecken i skyn”, gavs ut 2000. Efterlängtat av många användare men mindre omtyckt av samlare.
2001
En ny Post
Postkontoren stängs och övergår i Post hos partner. Kunderna får nu göra sina postärenden i en butik istället. Många anställda förlorar sina arbeten. Det är den dittills största förändringen i företagets historia. Kvalitetsmässigt gick förändringen mycket bra, men kritik från framförallt privatpersoner gjorde att det skrevs negativt om Posten i media under lång tid och Postens image störtdök.
2001
Postgirot säljs
2001 säljer Posten Postgirot till Nordbanken. Därmed var historien om penninghantering i egen regi på postkontoren ett avslutat kapitel.
2008
Effektivisering men längre dagar
År 2008 fattades beslut om ännu en effektivisering av produktionsprocessen för brev, vilket bland annat innebar att brevutdelningen kunde pågå fram till 16:00 på eftermiddagen. Det resulterade i omfattande negativ kritik från kunder och de anställda fick längre dagar.
2010
Terminaler läggs ned och nya byggs
En ny produktionsstruktur som innebar en stor teknisk och infrastrukturell förändring samt en effektivare produktionsprocess genomförs under de kommande åren. Två stora terminaler i Rosersberg och Hallsberg etableras. De placeras vid järnvägen för att företaget ska kunna uppnå sina miljömål. Samtidigt läggs andra terminaler ned.
2021
Färre brev, fler paket
Under 2000-talet så har antalet skickade brev minskat med över 50 procent. År 2015 hade knappt 300.000 svenskar digital brevlåda. Nu har mer än 6 miljoner av Sveriges 10.4 miljoner invånare det. Samtidigt skickar vi fler paket tack vare den snabbt ökande e-handeln. Paketvolymerna har ökat med 103 procent. 2021 levererades 239 miljoner paket och paketbrev av PostNord och de andra logistikföretagen på marknaden. Postboxar sätts upp överallt i landet och företagen letar nya sätt att lösa transporten hem till kunderna. Det är en historisk omställning som gått oerhört snabbt.
2022
Varannandagsutdelning
2022 införs varannandagsutdelning i hela Sverige efter att ha testats först i Skåne. Det är en stor förändring i företagets snart 400 åriga historia. Anledningen är de snabbt minskande brevvolymerna. Brevbärarna passerar nästan varannan brevlåda utan att det finns post att dela ut vilket gör det ohållbart att fortsätta att dela ut post varje dag.